Kan man säg mer än att tiden går sjukt snabbt? det värsta nu är att jag måste lista ut vad jag ska gör med med mitt liv, plugga? hemma eller här? vad ska jag göra? svårt svårt. mendessa månader har varit lärorika och oförglömliga. Har vuxit som människa och ser världen med lite andra ögon. Uppskattar dom där små sakerna i livet, lärt mig ta ansvar. När man går i motvind lär mig sig att handskas med det och blir därav en starkare människa. Jag är samma människa som jag var när jag åkte, men med lite mer erfarenhet, tålamod, och styrka. Ett halvt år har jag varit här borta, hur galet är inte det? jag fattar inte att tiden kan gå så snabbt, känns verkligen som jag kom hit för typ 1 vecka sen. 

Jag ska njuta av tiden jag har kvar här borta, dock vet jag ju inte hur framtiden blir, har sådär 2 månader kvar att bestämma mig på. det löser sig!

kul att jag nyss blev riven i ansiktet.. och det va inte hunden! Jobbig dag? inte för mig med för lillkillen.
det  måste va jobbigt att ha så mycket... känslor i sig som man inte vet vart man ska göra hän, han kan inte kontrollera dom. Snälla säg mig, är alla pojkar såhär när dom är 4? vad händer och varför beter han sig som han gör? kan tänka mig att hormoner osv har mycket med detta att göra..

Aja en dag i taget när det gäller raseriutbrott haha jag håller mig lugn som en filbunke. (huh?) haha
Imon ska det ätas tårta som Cosima ska baka till mig, ser fram emot det, hon lovade även ljus i den så det hoppas jag verkligen på haha. skippa frukosten imon kanske och köra tårta? varför inte.

Nej nu säger jag tack och hej!

Bjuder på en "gammal" bild från första veckan i staterna!