När verkligheten slår dig i ansiktet.


Hade en fin dröm, men det va bara en dröm..

Jag va påväg hem, mamma hämtade mig på flygplatsen. Vi åkte hem och allt va som det va när jag åkte. Underbar känsla. Vi åkte till affären, helt vardagliga saker. Jag kramade mamma innan jag gick iväg för att hämta nåt.
Påväg tillbaka till vagnen går jag vilse, hittar henne inte ..

Vaknar upp och det tar nån minut innan jag fattar att det va en dröm.
Jobbigt!

Och som grädde på moset..
Åkte till gymmet. Värmer upp och framför mig står det en man som ser nästan exakt likadan ut som pappa!

Men tack!!! Vafan! Jag saknar redan min föräldrar så det gör ont måste då någon ( kan va mannen där uppe) göra så jag blir påmind...


Hej fina måndag!!
Och störiga hund, försökte ta en fin bild med honom men ack, det går då aldrig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0